Hjärtat svider och tårar rinner. Jag vill kunna spola tillbaka !
Hejsan. Nu sitter jag i min säng igen. Klockan är snart ett på natten och jag har inget att göra.
Ingen är social på msn, att lyssnar på musik och kollar på EC är det ända jag kan göra.
Och jag lyssnar på en speciell låt för mig nu.
Sofijah - Du är det finaste jag vet.
Började gråta till den. Fick så många känslor tillbaka. Påminndes av verkligen jätte många och Fina minnen.
Önskar att allt kunde bli som förr igen. Men jag vet att det aldrig kan bli det.
Att allt kunde vara så underbart av att bara va hos dig och prata, ha kul, skratta, ha så kul som vi hade då.
Men det kommer aldrig bli så igen. Aldrig lika speciellt som det var då !
Sitter här nu och ser knappt vad jag skriver, tårarna bara rinner medans jag lyssnar på låten.
Och en speciell mening också, som jag och Mahshid hade.
"Utan dig vore jag bara en av miljoner !"
Jag kom ihåg det så väl, som att det var igår allt hände.
Jag vill kunna spola tillbaka, då man kände sig lite mer älskvärd än vad man gör idag.
Nu känns allt så mörkt och kallt, räcker inte till med nåt. Har knappt någon ork kvar heller.
Jag vill kunna komma till den mera ljusa sidan, så man syns mer och vågar göra mer, att man känner att man kan hjälpa någon och inte bara stå och glo, jag vill kunna orka mer.
Jag saknar tiden vi hade.
Den var så underbar.
Jag vill spola tillbaka...
sv: hehe, okejj :)
jag finns kvar, och kommer inte sluta älska dig vad som än händer.
Jag e stolt din vän Hannah, och glad att jag fick dig känna dig älskad då.
Minns du att jag sa att jag kunde kämpa vid din sida?
Jag kan nog göra det än, för din skull<3
