Förlåt .__.
Hejhej, idag så har dagen varit konstig, allt är inte som det ska.
Jag förlorar vänner, dom ångrar sig. Vill ha tillbaka mig som vän, jag vet inte vad jag ska säga.
Eller välja..
Allt tycks rasa runt omkring mig. Inget är på platts, jag saknar. Men jag vet inte vad jag saknar.
Det känns tomt, fast jag inte vet varför. Eller vad som gör så det inte är tomt.
Jag vill känna mig levande, jag vill kunna skratta på riktigt. Just nu känns det så falskt hela tiden.
Att jag inte kan skratta på riktigt, jag vill inte det, jag vill inte fejka.
Men jag vill inte vara en deppig tjej som tycker allt är piss och pest !
Jag vill inte vara en sån.. Om jag funderar riktigt mycket, så känns det som att jag faller sakta, sakta hela tiden.
Ingen tycks se det heller, ser ingen att jag ropar på hjälp?
Jag vill inte stå ensam och liten, bara stå där, inte röra sig ur fläcken. Bara stå och kolla på när andra håller på med en. Kallar en ful, att man aldrig vågar satsa och säga ifrån..
Jag vill inte vara den "fega", jag vill vara stark.
Men jag vet inte vad som håller mig svag.
Det jag har varit med om. Det kommer ingen förstå, hur mycket det har förstört mitt liv, men det är över nu, jag mår bättre än vad jag gjorde då.
Men jag faller ändå ner, djupare och djupare.. För varje dag.
Just nu har man även gråten som vill komma ut, men vill inte visa det för någon.
Vill inte ha någon efter mig då jag vill vara själv och tänka.
Tänk om man var i ett tyst rum.. Helt själv, bara en själv och ens egna tankar, men om man bara skulle förstöra den tystnaden. Eller om man skulle stanna kvar, låta tankarna komma och gå.
Jag vet inte vad jag kommer göra snart...
Hejdå.
jaa, de är bättre när de inte va så att alla gjorde såna, det blir liksom uttjatat tkr jag =(
fint skrivet btw, hoppas allt löser sig för dig!
sv; haha inget o tacka för, men jag vet själv hur det är att må dåligt oså o inget jag önskar nån annan precis:)
